By Mattias Johansson 
Mira Jungåker är en av Sveriges mest lovande hockeytalanger med OS-plats 2026 och flera VM-turneringar bakom sig. Hennes pappa Johan, som själv spelade i HV71:s J20 innan en ryggskada avslutade karriären, har varit en viktig förebild genom hela resan från TV-pucken till collegehockey i USA.
Vintern 2019 blev Mira Jungåkers namn känt för en bredare publik när hon som 14-åring var lagkapten för Småland i TV-pucken. Laget tog silver och Mira utsågs till turneringens bästa back.
Att leda sitt lag som kapten och samtidigt bli utsedd till bästa back visade på både ledarskap och skicklighet. Mira kom från en hockeyintresserad familj där både pappa och bröder spelade, vilket gav henne tidig exponering för sporten.
Miras pappa Johan Jungåker spelade själv i HV71:s J20-lag men tvingades avsluta karriären efter en allvarlig ryggskada. Hans erfarenhet från elitnivå har blivit värdefull för Miras utveckling.
Mira har beskrivit att hennes pappa haft större inflytande på henne än han själv tror. Han ger tips och råd, även om hon erkänner att hon är dålig på att ta kritik från honom. Men hon lyssnar ändå, för hon vet att det han säger är sant.
En viktig lärdom från pappan är att man aldrig blir bättre om man inte vågar misslyckas. Detta har format Miras inställning till både hockey och livet. Båda föräldrarna är hennes största förebilder – hon har fått mammas kreativa sida och pappas sportsliga del.
Mira har två bröder, varav Felix också spelade hockey. Han kom in i HV71:s U16-lag men fick en allvarlig hjärnskakning i en olycka hemma som tvingade honom att sluta med hockey.
Mira beskriver händelsen som traumatisk. Hon fick vinka in ambulansen medan Felix kördes till sjukhuset i Jönköping. Efter kontroller visade det sig vara en allvarlig hjärnskakning, och tiden efter var jobbig för hela familjen.
Mira gjorde sin första SDHL-match som 14-åring i HV71. Hon beskriver det som en upplevelse att bara få dra på sig tröjan, med mycket tankar om att inte göra misstag.
Under uppväxten spelade hon mest med killar, vilket kom naturligt med pappa, bröder och deras kompisar omkring henne. När hon var 12 år fick hon också möjlighet att spela med damerna i Troja Ljungby i division 1, där hon pendlade ner för träningar och matcher.
Tränaren Johan i Troja Ljungby gjorde stor skillnad. Mira säger att det är få tränare hon aldrig sagt något negativt om, och han är en stor anledning till hennes utveckling.
När Mira som 17-åring deltog i hockey-VM i Danmark 2022 gjorde hon succé. Förbundskaptenen Per Svartvadet hyllade hennes initiativtagande trots den låga åldern.
Pappan Johan var på plats i Danmark för att stötta dottern. Han sa att ingen hade några förväntningar, men att Mira visat att hon gör det väldigt bra. Det var början på hennes karriär på seniornivå i landslaget.
Säsongen 2021/22 valdes Mira till Årets Junior i HV71 tillsammans med Hugo Fransson. Priset bekräftade hennes status som en av klubbens största talanger.
Hennes sista säsong med HV71 var dock tung. Damlaget hamnade i kvalspel om SDHL-platsen, och lagkamraten Sanni Hakala skadades svårt. Mira beskriver att olyckan förde gruppen närmare varandra.
Till slut lyckades HV71 besegra Södertälje i kvalet och säkra SDHL-platsen. Mira beskrev det som en enorm lättnad att avsluta sin tid i klubben på topp innan flytten till USA.
Inför säsongen 2024/25 tog Mira steget till collegehockey med Ohio State University. Hon åkte till USA tillsammans med pappan Johan för att titta på skolan och träffa laget.
Mira beskriver att hon inte visste jättemycket om laget eller skolan innan besöket, men magkänslan kändes helt rätt. Efter att ha träffat spelarna och sett faciliteterna valde hon att inte titta på någon annan skola.
I Ohio State spelar hon tillsammans med flera svenska lagkamrater, bland annat Hilda Svensson som också tidigare spelat i HV71.
I januari 2026 kom beskedet att Mira Jungåker tagits ut i Sveriges trupp till vinter-OS i Milano. För den då 20-åriga backen var det en dröm som gick i uppfyllelse.
Hon togs ut tillsammans med sin tidigare lagkamrat från HV71, Jenna Raunio, som också spelar för Ohio State. Båda representerar en ny generation svenska hockeyspelare.
Mira har trots sin låga ålder redan hunnit med flera VM-turneringar på seniornivå och etablerat sig som en av Sveriges viktigaste backar.
Mira har beskrivit att båda hennes föräldrar är hennes största förebilder. Som liten tjurskalle tyckte hon ibland att de var för hårda, särskilt när hon inte fick som hon ville.
Men deras uppfostran har lett till att hon blivit en person som vet att man inte kan få som man vill – man måste jobba för att nå sina mål. Hon säger att hon inte kunde ha önskat sig en bättre uppväxt när hon tänker tillbaka.
För pappan Johan måste det vara särskilt att se sin dotter representera Sverige i OS när hans egen karriär avslutades i förtid. Hans erfarenhet och stöd har varit ovärderligt för Miras resa från Jönköping till den internationella eliten.
Henrik Strand