By Henrik Strand 
Lawen Redar har kurdiskt ursprung. Hennes föräldrar är kurder som flydde från Saddam Husseins och ayatollah Khomeinis regimer på 1980-talet och kom till Sverige som politiska flyktingar. Lawen kom till världen den 29 september 1989 i Sundbybergs församling och hade sin uppväxt i stadsdelen Vällingby.
Lawen föddes den 29 september 1989 i Sundbybergs församling och tillbringade sin uppväxt i Vällingby i västra Stockholm. Sedan 2025 är hon Socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson i riksdagen. Hennes bakgrund har format mycket av hennes politiska engagemang, särskilt frågor om integration och segregation.
Lawens föräldrar är kurder som flydde från två olika regimer på 1980-talet. Pappan flydde från Saddam Husseins regim i Irak medan mamman flydde från ayatollah Khomeinis regim i Iran.
De kom till Sverige som politiska flyktingar och anlände till ett samhälle med mycket låg arbetslöshet. De fick snabbt jobb och lärde sig svenska.
Mamman har arbetat inom barn- och äldreomsorgen medan pappan arbetade i det kommunala fastighetsbolaget i Sundbyberg. Språket blev en nyckel för deras integration.
I det nya livet i Sverige föddes Lawen den 29 september 1989 i Sundbybergs församling. Några år senare föddes hennes lillasyster.
I början bodde familjen i ett betonghus i Rissne. Senare blev de de första invandrarna i ett villaområde i Vällingby. Efter två veckor satt parabolen på taket och grannarna undrade väl vad som hade hänt.
Lawen kände av att vara de enda invandrarna i området. Hon visste att hon inte var som alla andra, hade inget svenskklingande namn, såg inte ut som andra och pratade kurdiska hemma. Dessutom hade hon modersmålslärare.
Hemmet var marinerat i politiska diskussioner. Lawen blev själv politiskt intresserad och längtade bara till den dag hon fyllde tretton år och fick gå med i SSU.
Hon förstod faktiskt inte varför inte precis alla ville gå med i ett ungdomsförbund. Diskussionerna hemma gav henne övertygelsen att politik är viktigt och att integration går att få till.
Hennes föräldrar, som lämnat allt och kämpat hårt, var bevis på det. Området i Vällingby var bevis på det. Och inte minst Lawen själv.
Det hon fick i Vällingby är den samhällsgemenskap hon vill skapa i hela Sverige. Det var det svenska civilsamhället när det är som bäst.
Lawen utbildade sig till jurist vid Stockholms universitet. Före det heltida politiska arbetet var Lawen aktiv i Rädda Barnen där hon arbetade med barns rättigheter och ungas delaktighet. Hon blev riksdagsledamot som ersättare 2014 och ordinarie ledamot 2015.
Redar representerar Stockholms kommun och har suttit i flera utskott, bland annat justitieutskottet och kulturutskottet.
År 2022 blev hon Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson. Som kulturpolitisk talesperson fokuserade hon på kulturens roll för sammanhållning och på att göra kultur tillgänglig för alla oavsett bakgrund.
Sedan 2025 är hon integrationspolitisk talesperson, ett uppdrag hon först var tveksam till eftersom hon inte ville bli en “invandrarpolitiker”.
När Lawen fick frågan från partiledningen att ta sig an integrationsfrågorna var hon till en början tveksam. Hon berättar om hennes mammas påverkan till att ändå tacka ja.
Det var viktigt för mamma. Hon sa att du gör det här för Sverige, att du gör det här som en svensk politiker, för det här är en svensk fråga.
Med lite distans är Lawens bakgrund med föräldrar från Irak och Iran snarare en fördel. Hon kan ha ett majoritetsperspektiv på detta likväl som hon kan ha ett minoritetsperspektiv.
Hon kan berätta för minoritetsgrupper vad som krävs för att kunna leva ett likvärdigt liv som majoritetssamhället ekonomiskt, socialt och kulturellt. Men hon kan också beskriva för majoritetssamhället vilka hinder som står i vägen för den här möjligheten.
Lawen ser, läser och hör hur segregationen har ökat. Hennes Vällingbydröm är allt oftare bara en dröm.
Nu har samhället haft tjugo år av segregationens avarter. När människor som delar ekonomisk, kulturell och social utsatthet koncentreras på samma platser riskerar barn att se sitt sociala arv som oundvikligt.
I de utsatta områdena är normen att majoriteten av de vuxna går utan arbete, mellan 10 och 30 procent lever på försörjningsstöd, och bara en tredjedel av barnen tar sig vidare till gymnasiet.
Hon skakar på huvudet och säger med eftertryck att det klart blir ett hopplöst samhälle att växa upp i.
Lawen ledde arbetsgruppen bakom en av de mest omtalade rapporterna i arbetet med ett nytt Socialdemokratiskt partiprogram. I rapporten kunde en ny och hårdare integrationspolitik från S skönjas.
Segregationen behöver brytas på en strukturell nivå vilket kräver att befolkningen blandas. Samhället måste vidta åtgärder i en omfattning som aldrig tidigare prövats för att bryta segregationen.
Lawen lever med Uffe Tang, dansk journalist. Hon bor i både Stockholm och Köpenhamn.
Hon läser mycket och är nyfiken på den unga svenska författarscenen. Extra roligt att många stora namn har kurdisk bakgrund, som Agri Ismaïl, Zara Uzun Kjellner och Balsam Karam.
På senare tid läser hon även skönlitterära berättelser om in- och utvandring författade av Mehmed Uzun, Jila Mossaed, Theodor Kallifatides, Salim Barakat och Vilhelm Moberg.